Keramik på stenåldern

Keramiken började inte bara att tillverkas på stenåldern, den hjälper arkeologerna att faktiskt fastställa vilken period den kommer från och hur utvecklingen ser ut. Människorna lärde sig att tillverka keramikföremål på stenåldern. Dessa föremål var grova i början men också väldigt enkla att tillverka. Övning ger däremot färdighet och stenåldersmänniskorna blev bättre på att faktiskt tillverka vackrare och mer praktiska tillbehör över tid.

Det var vanligt att man faktiskt lade ner gåvor i gravar på forntiden. Nu kanske ni tänker varför gjorde man så, det verkar konstigt. Det hade nämligen med folkets kulturer och gudstro att göra. Man trodde nämligen att den döda skulle få evigt liv på andra sidan och fick de då med sin en gåva eller tillhörighet, skulle de känna sig trygga i det “nya livet”. Idag lägger vi ofta rosor ovanpå kistan när någon begravs. Det är inte lika vanligt att man begravs med någon sak.

Keramiken behöver inte bara ha varit gravgåvor. Det var också vanligt att man offrade till gudarna under främst yngre stenåldern. Man kunde offra i vattnet men också på land. Anledningen till att man offrade var för att man trodde man fick bättre kontakt med gud och att man efter döden skulle få evigt liv. När man offrade på land, grävde man stora gropar där man kunde slänga i exempelvis en kruka i keramik, en flintakniv som man tillverkat eller något smycke gjort av djurtänder. Det är därför arkeologerna ibland hittar keramikrester i jorden.

Tillbehör som man kan ha tillverkat i keramik på stenåldern är främst krukor och skålar. Man tillverkade även kärl som man använde till matlagning och bakning. Kärlen var tillräckligt bra för att få jästen att jäsa och utav jästen kunde man också göra drycker. På yngre stenåldern var stenåldersmänniskorna bönder som odlade sin egen mat. De kan ha odlat vete och socker som man kunde använda till att baka bland annat bröd.